Visst är han kontroversiell, den gode Sven Wollter, skådespelare, regissör, mångårig medlem i Kommunistiska Partiet. Men hans helhjärtade engagemang för de mest utsatta i samhället går inte att ta fel på.
När Wollter så såg ett inslag om situationen för de hemlösa i Norrköping bestämde han sig för att försöka hjälpa till. Detta måste också kunna betraktas som kulturpolitik, kultur för att uppmärksamma politik. Kulturen som verktyg, den mer instrumentella kultursynen, bespottas av högern för att den är farlig för dem. Hade de själva haft möjlighet att använda kultur på samma sätt hade kritiken säkert tystnat. Men högern har Svenskt Näringslivs och Timbros miljoner istället. Ja, det är en konkret motsättning.
Wollter och några av hans skådespelarkollegor sätter den 2/3 upp en cabaré på Östgötateatern. Pengarna går oavkortat till Norrköpings hemlösa. Ett bra initiativ, det torde de flesta vara överens om. Moderaten Sven-Åke Molund applådera Wollters initiativ på Facebook. Men då blev han åthutad av partikamraten och kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth. Kulturministern skrev:
" Sven Åke, du har varit med så länge att du säkert vet att kommunisterna (ja, Wollter kallar sig stolt för kommunist) aldrig haft någon medkänsla med samhällets olycksbarn eller oppositionella i länder där de tagit makten. Att ifrågasätta Wollter innebär inte att vara en okänslig medmänniska. Tvärtom! Tag gärna kontakt med Forum för levande historia och läs deras skrift om kommunismens brott mot mänskligheten".
Kulturministern menar alltså att Sven Wollters socialistiskta världsåskådning skulle innebära att han inte kan göra något bra. Adelsohn-Liljeroths ideologiska skygglappar är pinsamma både för henne och resten av regeringen. Hon läxar upp en partikamrat som ser bortom partipolitiken. Men det är klart, generositeten tryter kanske under ett valår.
Lustigt också att kulturministern tar upp Forum för levande historia, den statliga myndighet som utan omsvep hänger ut privatpersoner och deras historia. När Jan Myrdal blev uthängd på det sättet var Forum för levande historia tvugna att be om ursäkt. Här ser vi åter att kulturministern inte lärt av historien utan fortsätter ägna mer tid åt att peka finger än att försöka rädda Dig kvar på den post det är ytterst osäkert om hon får behålla i höst, även om olyckan skulle vara framme och vi får ytterligare en borgerlig regering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar