Konventionsstaterna ska främja barnets rätt till att till fullo delta i det kulturella livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.
Citatet är hämtat från FN:s barnkonvention, som Sverige har undertecknat. I citatet står ingenstans att barns och ungdommars rätt till att "delta till fullo i det kulturella livet" ska vara beroende av föräldrarnas inkomster. En mindre avgift för kulturskoleverksamhet är nog oundvikligt för att verksamheten ska gå runt, det finns nog tyvärr ingen möjlighet att helt finansiera denna verksamhet med skattemedel, men avgiften ska vara skälig, i relation till många svenska familjers totala månadsinkomster är så inte fallet. En solidarisk finansiering skulle kunna råda bot på det problemet, om mer pengar, och viljan fanns hos de styrande i Sveriges kommuner.
Det handlar helt enkelt om prioriteringar. Politiker i kommunerna har ibland svårt att inse betydelsen av kulturskolan, i kristider är det den typen av verksamheter man skär ner på. Detta eftersom man inte verkar inse betydelsen av kultur, såväl för barn och unga som för vuxna. Denna betydelse ökar rent av i tider där de ekonomiska förhållandena försämras.
I många kommuner runt om i Sverige är kulturskolan, eller musikskolan, en företeelse som spelar en viktig, till och med central roll. I kulturskolan lär barn och unga dig dels att att tillgodogöra sig kultur i olika former och dels att själva utöva den, men också att intergrera med andra barn och ungdomar, de träffa nya vänner. Personligen har jag en enbart positiv erfarenhet av musikskolan i min hemkommun, som fick mig att börja musicera, bilda band, och till sist börja intressera mig för kulturpolitiska frågor. Det speciella med min hemkommun var den segregering, det klassmärke, som musikskolan innebar.
Jag växte upp på Lidingö i Stockholms län, den kommun som har Sveriges högsta avgifter i musikskolan enligt SMOK, Sveriges musik- och kulturskolor. I min hemkommun fanns en skillnad mellan de som ville och fick spela i musikskolan, och de vars föräldrar inte hade råd. I vissa kommuner i Sverige har musikskolan lagts ner. I Karlsborg gjordes exempelvis detta, dock återuppstod verksamheten under 2010. Frågan om kulturskola eller inte är idag en fråga om kommunens ekonomi, finns pengarna så finns gissningsvis också en kommunal kulturskola, finns pengarna inte, eller om kommunen helt enkelt prioriterar annorlunda, så finns den inte.
En kommunal kulturskola, alltså finansierad via skattesedeln, innebär att kommunen har chansen att sänka terminsavgifterna och därmed chansen att få fler elever, från alla samhällsklasser, ett ökat elevundelag ger mer pengar som kan användas till att anställa fler lärare, genom att arbeta på detta sätt kan kulturskolan växa och bli en central del av kommunens undommars fritidssyselsättning.
Inom biblioteksväsendet har man garanterat förekomsten av folkbiliotek i alla kommuner genom en speciallag, bibliotekslagen. Varför skulle det inte gå att applicerades en likande lag på kulturskolan, som precis som biblioteken fyller en viktig pedagogisk roll i det kommunala kulturlivet. Detta skulle även det bidra till att uppfylla FN:s barnkonvention.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar