Vad är konst och kultur? Hur ser man skillnad på vad som är och inte är kultur? Dessa, näst intill existensiella frågorna, talas det ständigt om. Kultur provocerar, för mig provocerar bra kultur eftersom kultur som inte väcker en reaktion hos den som tillgodogör sig den gissningsvis inte har den udd som krävs för att den ska ha någon betydelse. Jag tycker att man ska, nej bör, använda kultur för att väcka känslor, uppröra, uppmuntra, beskriva en verklighet som är svårgreppbar men blir konkret i ett musikstycke, en målning, en roman eller dikt.
Debatten om Lars Vilks flammar vidare, även när media inte intresserar sig nämnvärt för frågan så fortsätter diskussionen i bloggosfären. Liberala och högervridna kulturdebattörer försvarar Vilks rätt att i skydd av yttrandefriheten producera vilken konst han vill, och enligt min mening är både hans och Anna Odells konstverk uppenbarligen intressant konst eftersom de väcker reaktioner, starka reaktioner. Däri ligger genialiteten. Däremot tycker jag väl personligen att Vilks konst mest blir komisk, han har jobbbat och jobbat i åratal för att lyckas provocera igång muslimerna, nu har han lyckats och då bör han vara nöjd. I yttrandefrihetens namn får vem som helst uttryckas sig i ord, bild och skrift, det kan ingen göra något åt. Liberalerna och högermännen viftar med små flaggor och blåser i flärpar när Vilks provocerar igång muslimerna och dessa liberaler får visa vilka goda demokrater de är genom att ta honom under sina vingar. Men nu har vissa tydligen fått nog av yttrandefriheten.
När konstnärinnan Riita Vaininonpää i ett verk på Liljevalchs vårsallonger ställer ut en målning där hon liknar statsminister Fredrik Reinfeldt med Adolf Hitler blir det ett himlans liv på dessa yttrandefrihetens försvarare. Bloggen Pophöger, som skrivs av Erik Svnsbo gör sig extra rolig när man skriver följande: Liljevalchs ledning väljer själva om man vill göra sig kända som en plattform för kommunister. Framför allt tycker jag att alliansbashande av den typ som Liljewalchs visar är oerhört tråkig och dålig konst.
Det är uppenbarligen bättre konst att karikatera profeten Muhammed än Fredrik Reinfeldt. Det finns gränser för högerns tollerans. Även Fredrik Segerfeldt är jättearg på Vaininonpää, han skriver på Newsmill: I den jury som beslutar vilka verk som ska visas ingår Liljevalchschefen och den gamle FNL:aren Mårten Castenfors, kritikern Thomas Millroth, Aftonbladskommunisten Martin Aagård samt konstkritikern Ingela Lind, som år 2006 anklagade en utställning på Moderna Muséet för nationalsocialism.
Det hela är väldigt underhållande, Segerfeldt har gett sig attan på att han ska sätta dit Liljevalchjuryn som "kommunister". Ständigt denna patetiska rädsla för "kulturvänstern". Jag kan inte låta bli att tänka: den mest progressiva stora tidningen i Sverige är ju Aftonbladet. Denna kulturvänster har ganska liten betydelse om man jämför med högerns Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, TV4 och så vidare och så vidare. Herregud, den konkurrens som högern ömmar så mycket för är ju minst sagt snedvriden, men inte till denna förhatliga "kulturvänsters" fördel. Den teori som framförs av Segerfeldt, av typen "vänstern styr det fria kulturlivet med järnhand" är inget annat än en konspirationsteori som i någon mån kan jämföras med teorin om frimurarna, även det ett patetiskt försök att göra en liten grupp till det ondaste i världen.
Jag är så trött på konspirationsteoretiker av Segerfeldts eller Svansbo var anledningen till att jag drog igång Overklighetens folk - texter från den overkliga kultuvänstern. Hela projektet är ett försök att besanna Segerfeldts och Svanbos påståenden. Dessa är ju så virriga så att man tycker synd om dem och då vill det till att man i alla fall gör ett försök att göra deras teorier lite mer sanna. Alla skribenter på Overklighetens folk tillhör ju denna "kulturvänster".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar