Artikelserie om folkpartiets kulturpolitiska program: Del 3

Tredje delen i artikelserien om folkpartiets kulturprogram kommer att behandla deras avsnitt om "Ett bildat Sverige". Första punkten behandlar alla barns möjlighet att möta olika typer av kultur under sin skoltid. "Alla barn ska få möta de olika konstarterna under sin skoltid. Skapande skola ska byggas ut och bli en naturlig del för alla elever, i alla skolor". Är det något problem med denna fråga? Nej, den är väldigt bra, men ännu en gång luddig. Frågan om hur detta ska möjliggöras besvaras naturligtvis inte av folkpartiet.

Sedan kommer vi till min ständiga käpphäst; musik- och kulturskolan. Det är väldigt intressant. "Musik- och kulturskolans kvalitet ska höjas. Fler ska få fördjupad kunskap och möjlighet till utveckling. Vi vill se nationella riktlinjer för kulturskolan och ett nationellt kunskapscentrum". Vad folkpartisterna här, rent konkret, uttrycker är att man vill ge musik- och kulturskolan prägeln av en elitistisk institution, en linje som knappast varit någon hemlighet tidigare heller. Samtidigt ser vi hur denna elitism ska omfatta fler, vilket inte går ihop riktigt i min skalle. Å ena sidan ska nivån och utsållningen inom musik- och kulturskolan börja tidigare för att odla fram de stora talangerna tidigare, å andra sidan ska fler ingå i utsållningen. Folkpartiet nämner heller inte att den främsta anledningen till att musik- och kulturskoleverksamheten inte är mer utbredd är att avgifterna är väldigt olika i olika kommuner, från 0-1700 kronor per termin för att vara mer exakt. Folkpartiet verkar inte ha något problem med det och därmed minskar man åtgärdsmöjligheterna för att få in fler elever i musik- och kulturskolan ganska drastiskt.

"Fortsatta satsningar behövs för att stärka humaniora i högskolan. Humaniora bör också i ökad utsträckning finnas med i andra utbildningar". Här har vi en ganska intressant skrivning. Om jag inte minns fel var det inte länge sedan folkpartiets partiledare var ute och for i media och ville sänka studiebidraget för studenter som läser "mindre vinstgivande och lukrativa" kurser och program på universitetet.

Lite kulturarvsfrågor behandlas faktiskt också i denna text. "Vi vill se en nationell strategi för kulturarvet, som innebär att det viktigaste lyfts fram och prioriteras och att digitaliseringen tar fart. Det behövs nya riktlinjer för gallring." Det finns en sak som gör att jag har svårt att ta denna, ganska bra, skrivning på allvar. Den stavas K.u.l.t.u.r.a.r.v.s.l.y.f.t.e.t. Denna ytterst ogenomtänkta och egentligen inte kulturpolitiska utan arbetsmarknadspolitiska stödåtgärd är kulturarvets banne. Här förlitas under en treårsperiod förvaltningen av vårt kulturarv på människor som inte har utbildningen eller erfarenheten som krävs för att göra det. Dessa människor ska under en treårsperiod bytas ut en gång om året. Kulturarvslyftet har hittills gett cirka 300 jobb av de cirka 4.400 som man lovade. Det faktum att man inte prioriterar kulturarvsfrågorna högre än att låta outbildad personal sköta dem tycker jag är en fingervisare på att folkpartiets fagra ord endast är vatten värda.

Sedan har vi den sista och kanske roligaste punkten. Inte så att inte den heller är lovvärd. Däremot är den värd att avfärda som rent skitsnack. Såhär skriver folkpartiet: "Vi vill återinföra fri entré på statliga museer. En utmärkelse bör införas som innebär att viktiga utställningar runt om i landet tilldelas resurser för nationell marknadsföring". Den första (1) reformen som den borgerliga regeringen genomförde på kulturområdet var att Avskaffa den fria entrén på de statliga museerna. Nu vill folkpartiet vara på den goda sidan igen och låta lite progressiva och har därför kovänt och ska nu återinföra den fria entrén på statliga museer. Börjar de få lite byxångest inför valet 2014? Jag vet inte, men jag vet att folkpartiets kulturpolitik, åtminstone i denna fråga, har en trovärdighet på plus minus noll.