Vad är väl (inte) en partikongress?

Till att börja med; detta är inget vanligt inlägg på Kulturpolitikbloggen. Det handlar inte i första hand om kulturpolitik. Dock ser jag ingen annan plattform för denna diskussion. Sedan Vänsterpartiet lade ner sin gamla, och visserligen i vissa delar daterade, tidning Vänsterpress, finns inget självklart organ för interndebatt. Med detta sagt hoppas jag att läsare av Kulturpolitikblogggen som inte är intresserade konkret av just Vänsterpartiet har överseende med nedanstående inlägg om Vänsterpartiets kongress.

Frågetecknen är och har varit många när kamrater under de senaste månaderna har diskuterat den kommande partikongressen. Främst av alla funderingar har varit vad kongressen egentligen ska besluta om. På en punkt har denna fråga varit lätt att besvara. Stadgeändringar och stadgeärenden är en av de saker som ska och kommer att diskuteras med utgångspunkt i de framlagda förslagen till stadgeändringar. Samtidigt ska kongressen behandla två stycken uttalanden. Det ena handlar om EU-valet och det andra om riksdagsvalet.

Vanligtvis tar det cirka 20 minuter att behandla ett uttalande på exempelvis en disktriktskonferens inom Vänsterpartiet, ingen lägger den största vikten vid just detta. Av partikongresser har jag inte samma erfarenhet, jag har endast deltagit vid två partikongresser, i Gävle och i Uppsala. Dock har jag inget minne av att det heller där var den mest omfattande proceduren att anta kongressuttalanden. Men till kongressen i januari 2014 har partistyrelsens, som jag ser det, osmidighet, gjort att situationen lär bli en annan. Kongressuttalandena har getts en oproportionerligt stor betydelse. Oproportionerlig därför att vi alla vet att ett kongressuttalande mer än något annat är en hyllvärmare som möjligen uppmärksammas på sina håll i media men i övrigt inte spelar någon avgörande betydelse. Till detta års partikongress har emellertid en stor betydelse lagts vid behandling av dessa dokument. Till vilken nytta kan man fråga sig? Partikongressen har efter vad jag förstår också att besluta om huruvida valkonferenser ska hållas för att behandla en valplattform och om dessa ska hållas i maj eller i augusti.

Problemet är främst det att kongressuttalandena inte ska innebära en politisk prioriteringsordning men trots det, när ombuden är klara med motionsbehandlingen, kommer att likna partiprogram. Alla kommer att försöka få in sina hjärtefrågor i kongressuttalandena. Detta eftersom det är osäkert om det alls blir några valkonferenser under våren eller hösten 2014 och vad dessa i så fall ska besluta om. Blir det så att kongressen beslutar att hålla valkonferenser bör det naturligtvis bli i maj eftersom det vore absurt att hålla valkonferenser för politisk plattform inför valet en dryg månad innan valdagen. Men om kongressen alltså beslutar om valkonferenser, vilken mening har i så fall partikongressens uttalanden? I min värld finns ingen poäng med sådana uttalanden om det blir så.

Så; det partistyrelsen i detta läge har gjort är att sätta sig i en sits där man kallat till en kongress som ska behandla dokument som troligen, oavsett valkonferenser eller ej, kommer att bli helt eller delvis menlösa. Det är en väldigt negativ syn på saken men jag tror faktiskt att jag har rätt.

När det gäller motioner som behandlar det konkreta ämnet kulturpolitik till partikongressen finns tre sådana i vilka jag är inblandad, förhoppningsvis kommer det finnas betydligt fler än så som skickas in innan morgondagen då det är stopp för insändande av motioner till partikongressen.