Ge fan i Tintin

Jag har sett mycket de senaste åren som tyder på att den politiska korrektheten är på god väg att strypa den konstnärliga friheten. Senast i raden av sådana fall är Behrang Miri, chef på biblioteket på Kulturhuset i Stockholm som meddelat att Tintin-böckerna ska plockas bort från biblioteket på grund av att de är ”exotisierande”. Förvisso kan jag vara benägen att hålla med om den analysen, Hergés (pseudonym för Georges Remi), böcker ger en väldigt snäv bild av verkligheten i sin syn på främst utomeuropeiska länder, dess kulturer och folk. Samtidigt blir diskussionen absurd eftersom den tar sitt avstamp i föreställningen att det inte går att lära barn att tänka kontextuellt och heller inte att lära föräldrar att prata om böcker ur ett kontextuellt perspektiv med sina barn. Tidigare var jag inte beredd att skriva under på det under medeltiden myntade ordspråket att boken har fyra fiender; eld, vatten, bokmaskar och bibliotekarier, Med tanke på Behrang Miris agerande kanske jag bör ta mig en funderare på att ompröva min inställning till detta ordspråk.

Det har funnits många debatter av denna typ som burit ett löjets skimmer de senaste åren. Jag är förvånad över att så få drar parallellen till den roliga scenen i Lukas Moodyssons film Tillsammans där de boende i det porträtterade kollektivet bråkar om huruvida man ska eller inte ska läsa Pippi Långstrump för barnen med tanke på att Pippi är kapitalist och materialist. Den diskussionen fnissar många åt men den diskussion som pågår i vår tid bär precis samma nyanser.

Vad vi inte inser tycks också vara hur oerhört svårt det är att ge en vettig bild av vår historia om böcker som speglar en tidsanda ska censureras eller förkastas endast på grund av att de inte speglar den nuvarande tidsandan. Det är i sig självt avsurt och rent av farligt. Det är uppenbart att det finns, inte en uttalad men en praktisk kulsutpolitik som går ut på att rensa ut saker som inte passar i tidsandan. Här på Kulturpolitikbloggen har jag tidigare skrivit en artikel i samma ämne: Är chockladöverdragna riskortn rasism? Där skriver jag samma sak som jag egentligen vill hävda även i debatten angående Tintin: "Visst är Fazerproduktens utseende kanske problematiskt och en produkt av ett samhälle som vill göra skillnad på folk och folk. Samtidigt måste vi väl se det som att det finns aningen större problem att ta tag i om man får möjlighet att skriva i en tidning med 76.000 i upplaga? Eller om man ni vill peta runt i denna typ av frågor så har jag ett förslag; sätt dit Exotic snacks som tycker det är exotiskt med torkad banan, det är ta mig fan ett postkolonialt trauma att fortfarande använda sig av det produktnamnet. Dock brukar de som gillar att peta i denna typ av frågor bo i innerstaden och gilla att äta "naturgodis" så det lär väl knappast hända.