Den 26 april träffades de nordiska kulturministrarna i Oslo. Bland annat skulle man diskutera Det kreativa Europa, ett nytt gemensamt kulturprogram för EU-länderna. De gemensamma mål som ställs upp i programmet är; kulturell och språklig mångfald, stärkt konkurrenskraft, stärka kapacitet att verka över gränser och nå nya publiker, stärka sektorns finansiella kapacitet och stödja gränsöverskridande policysamarbete. I praktiken är dessa mål intressanta av flera anledningar. Låt oss bena ut målen i tur och ordning.
Kulturell och språklig mångfald: Detta kan tolkas på flera sätt, bland annat som en markering mot den framväxande högerextremismen i Europa. Den kan också ses som en markering från de mindre länderna inom EU som har att göra med att man helt enkelt är trötta på att ständigt anpassa sig till endera tyska, franska, spanska eller engelska språken i såväl film som teater och musiklivet. Hur EU genom Det kreativa Europa ska kunna införliva detta mål är dock ganska luddigt.
Stärka konkurrenskraften: Här har vi den ständiga käpphästen i det borgerligt hegemoniska EU. Konkurrensen, konkurrensen och åter konkurrensen, här dock med den skillnaden att det är EU som ska konkurrera som kulturexportör, gissningsvis med övriga kontinenter, den framväxande kulturexporten från Kina och den ständigt närvarande från USA. Emellertid brukar denna konkurrens allt som oftast gå ut över den konstnärliga kreativiteten eftersom denna (allt för sällan i EU:s ögon) går hand i hand med det kommersiellt gångbara.
Stärka kapacitet att verka över gränser och nå nya publiker: Det finns inte mycket att säga om detta mål förutom att intentionen med ett ökat kulturellt utbyte såväl inom som utom Europa är en alldeles utmärkt idé. Hur den ska förverkligas? Det återstår att se.
Stärka sektorns finansiella kapacitet: Här infinner sig den omåttligt intressanta frågan; hur? Om man ska gå från det svenska och danska receptet, applicerat av Lena Adelsohn Liljeroth och Uffe Elbaek så handlar det gissningsvis om att det privata näringslivet ska ”ta sitt ansvar” (den politiska termen för detta förhållningssätt är rindalism). Detta sker således genom sponsring av kulturlivet. Hur denna sponsring går till? Ett konkret exempel är Teater Tribunalens försök att få sponsorer till en hel uppsättning, det slutade helt enkelt med att det projektet gick åt skogen. Postkodlotteriets kulturmiljon visar heller inte att näringslivet är berett att sponsra kulturen, snarare är det ett exempel som dras upp så pass ofta att det bevisar vilken ovanlig företeelse kultursponsringen faktiskt är. Att detta mål skulle åsyfta ett kommunalt, landstingsbaserat eller statligt ansvar finner jag föga troligt i sammanhanget.
Stödja gränsöverskridande policysamarbete: En gemensam kulturpolitik således? Hur man tolkar begreppet policy är inte alltid helt lätt att veta men om man går efter Nationalencyklopedin är en policy ”grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande”. Vad man kan utläsa av NE:s definition är således att det handlar om grundprinciper för en gemensam kulturpolitik, således ännu mer överstatlighet inom Europa och nu gällande även kulturen.
Den stora nyheten i sammanhanget är egentligen vad man formulerar som ”Gemensamma mål för alla kulturella och kreativa sektorer”. Hur man ska tolka detta återstår även det att se men vad som kan konstateras är att man, precis som i det sista av de gemensamma målen ovan, strävar efter någon typ av gemensam europeisk kulturpolitik. Argumenten mot detta är precis desamma som anförs mot EU:s överstatlighet i största allmänhet.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Det kreativa Europa är ett förslag som visserligen ökar kulturbudgeten inom EU något, vilket i och för sig är lovvärt, men frågan är inte bara om budgeten ökar utan också till vilka ändamål pengarna ska användas till. I detta fall får jag intrycket att pengarna kommer att gå till att ”lobba” för näringslivet för kultursponsring och upprätta riktlinjer för en överstatlig kulturpolitik. Mer pengar till dåliga saker har aldrig varit min melodi. Ett delbeslut om Det kreativa Europa väntas fattas på ministermötet den 10/5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar